Hur ska man äta för att må så bra som möjligt?

Det är en fråga jag har ställt mig i många år. Jag har aldrig varit direkt överviktig eller lidit av några sjukdomar, men jag har alltid varit intresserad av kost, träning och hälsa, och intresset växer sig större hela tiden! Jag har själv testat mååånga olika dieter i mitt än sålänge ganska korta liv. Jag har ätit jättemycket frukost med både kolhydrater och fett, jag har skippat frukost, jag har ätit tre stora mål om dagen och jag har ätit många små. Jag har ätit som en normal medelsvensson, jag har ätit mycket socker i form av yoghurt, flingor, oboy och godis på lördagen, jag har provat Nutrilett och Naturdiet och Paleo men kommit fram till att det som känns mest hållbart för min egen del är lågkolhydratskost. Inte nödvändigtvis LCHF (där energiintaget består av 60% fett per dag) men en kost där jag utesluter allt vad bakverk, godis, chips, pasta,bröd och spannmål heter men äter mycket bra fetter, protein och ton med grönsaker. En frukt då och då. Jag försöker undvika för mycket mjölk då det innehåller en hel del mjölksocker, men jag har alltid en skvätt i kaffet på morgonen.
 
Detta är en kost som är välbalanserad och innehåller sjukt mycket näring. Jag lagar alltid maten själv och köper aldrig halv/helfabrikat och äter sällan skräpmat ute. Jag älskar långdistanslöpning och för uthållighetsträning är en kost med övervägande delen fett och protein perfekt. Men jag vet att man bryter ned muskler om man inte äter kolhydrater, särskilt för folk som är ute efter att bygga mycket muskler, vilket jag vill, (eftersom jag älskar olika typer av träning och gärna vill göra allt på samma gång. Läs. långdistanslöpning och bli stor och stark). Det är svårt, men eftersom jag inte äter strikt LCHF får jag ändå i mig de kolhydrater jag behöver genom grönsakerna. Om jag ska springa en halvmara t.ex kompletterar jag kosten med en tallrik långsamma kolhydrater på morgonen, havregrynsgröt och några bär. Det räcker, för att jag ska orka springa ett halvmarathon. Vi behöver inte tonvis med spaghetti, och definitivt inte några bakverk.
 
Summan av kardemumman är att:
  • man mår bra av alla näringsämnen i lagom mängd
  • man kan lära sig att äta en viss typ av kost för att prestera i något särskilt ( se dokumentären)
  • viss mat är bra på kort sikt och dålig på lång sikt och tvärtom
  • En fettrik kost är bra om man vill vara uthållig
  • En kolhydratsrik kost är bra om man vill vara explosiv
  • Fett för sig är inte särskilt farligt
  • Kolhydrater (socker) för sig är inte särsklit farligt
  • Fett och socker tillsammans är förödande
Nu tycker jag att alla ska ta och se denna dokumentär nedan. Den tar upp saker ur olika perspektiv som är både lärorikt och intressant! Kom ihåg att allting inte är svart eller vitt. Människokroppen av komplex och man måste pröva sig fram för att veta vad som fungerar bäst för en själv och sina mål. Glöm inte att man ska äta för att leva och inte leva för att äta. En god kosthållning och mycket motion kommer göra underverk för kroppen och knoppen i längden istället för på bredden! ;) 
 
Må gott!
 
http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
 
 
 
 

Nu drar vi igång igen!

Jag har varit ledig i två veckor men nu drar slutspurten på terminen igång! Idag ska vi repa sceniskt, sedan blir det gym följt av en danslektion som jag tar igen. På schemat framöver har vi i princip bara sceniska rep fram till föreställningarna, inga andra lektioner förutom någon enstaka operahistorielektion. Jag gillar när det börjar hända saker och det är så roligt när man kommer igång och musiken börjar sätta sig. 
 
Annars så är jag sjukt sugen på att dansa mycket igen. Har tittat på lite andra, smått otippade utbildningar för min del, men som verkar intressanta. B.la Base23 som har en daglinje, musikal, fast mer dansinriktat, som verkar spännande. Det är alltså på halvtid så man kan jobba resten av dagen och fortsätta ta sånglektioner och sjunga klassisk ändå. Jag får se hur det blir i höst, men jag har mycket idéer och en del planer!
 
Ha en fin dag i solen! Tänkte passa på att visa en ny tröja som jag köpt. Den är urmysig och snygg. Jag har bott i den i tre dagar nu...
 
 

Friheten att välja

Som vanligt sitter jag och funderar. Funderar på vad jag ska göra nästa termin och nästa vår och åren efter det. I ett tidigare inlägg skrev jag att jag funderar på musikal igen. Efter tre års musikstudier på gymnasiet och ett år på musikallinje på folkhögskola har jag studerat klassisk sång och opera i tre år. Jag brinner ju för den klassiska sångstilen, den rösttekniken, och jag vet att det är den typen av sång som passar min röst bäst. Men jag känner att jag börjar längta tillbaka till musikalscenen. Att få showa, dansa och sjunga annat än "bara" klassiskt. Som J och hans lillasyster har sagt till mig förut; "Din personlighet passar bättre för musikal än opera". Så kanske det är. Opera är mer finstämt och jag är egentligen ganska flamsig och gillar att dansa loss på scen. Så här står jag nu. I ett vägskäl mellan musikal och opera och funderar på vad som är JAG. 
 
Det är ganska sjukt egentligen, när man tänker efter. Jag har pluggat musik i FYRA år efter gymnasiet, dvs SJU år med gymnasiet inräknat och jag är fortfarande inte klar. För det blir man aldrig i den här världen. Det kan både vara en frihet och en förbannelse. Jag känner folk som är lika gamla som jag som redan är utexaminerade från universitetet, som redan har börjat betala av sina studielån. Jag sitter på en rejäl hög med studielån redan. Nästan en kvarts miljon, och jag är inte ens klar än. Det är förbannelsen. Men friheten ligger i att man gör något man älskar, inte för att man vill bli rik på det, och man är fri på det sättet att man kan vara med i en föreställning ett halvår, plugga ett år till någonstans, ta sånglektioner, starta eget företag, sjunga och dansa på olika tillställningar och bara förkovra sig i sitt intresse resten av sitt liv. Sedan måste man ju tjäna in till sitt levebröd såklart, det måste vi alla, och förhoppningsvis blir man så pass duktig att man får mycket jobb och kan leva på sin sång. Att vara självständig är en självklarhet i denna branch. Att kunna fixa sina egna gig. Det är något jag satsar på att göra nu.
 
Jag tänkte att jag ska ordna en hemsida åt mig själv, där jag erbjuder mina sångtjänster mot betalning. T.ex att sjunga vid dop, bröllop, begravningar och fester. Promota mig själv, göra auditions till mindre uppsättningar och på det sättet ta steget in i arbetslivet som artist. Jag hoppas kunna få många gig och samtidigt jobba med något annat som ger mig en inkomst så jag kan lägga undan lite pengar som eventuellt kan användas till vidareutbildniing inom opera eller musikal senare. Vilket har jag inte bestämt än. Under detta år som kommer har jag tänkt fortsätta ta sånglektioner och dansa mycket så jag håller alla dörrar öppna. Jag har varit ganska trångsynt ett tag och bara sett OPERAHÖGSKOLAN framför mig men inser nu att det finns många olika alternativ, många vägar att ta. Just nu känner jag inte för att söka dit. Det kanske jag gör om ett eller två eller några år, så jag stänger inte den dörren, men jag öppnar en till dörr mot musikal och en annan för arbetslivet. 
 
Jag har friheten att välja och jag kan bli vad jag vill!
 
Bild från show på Sundsvalls teater. Jag längst till höger.
Bild från Sundsvalls teater. 
 

Jag känner verkligen att NU måste jag skaffa en bättre mobil eller en kamera så att jag kan ta NYA och BRA bilder till bloggen. Inte bara använda samma gamla bilder om igen. Puss!
 
 

Påsklov

Ja, det har ju blivit en hel del musikpluggande av Kärleksdrycken, men jag har känt att jag behövt några dagars ledigt från sången också. Jag följde med J, hans syster och mamma till Åre i söndags och var där och åkte skidor i tre dagar. Jättekul! Det var två år sedan sist jag åkte skidor så det passade finfint att susa nedför backen igen nu under lovet. Dock kunde jag inte stanna där en hel vecka tillsammans med dem eftersom jag jobbar nu i helgen. Gotta make me some money! Men jag är nöjd ändå. Jag tog nattåget hem i onsdags och kom hem på torsdag morgon och var helt slut. Jag hade planerat och gymma och öva den dagen, men istället blev det soffan och tre filmer. Skönt! 
 
Nu på morgonkvisten däremot har jag övat en del, ska strax bege mig till gymmet för att sedan åka till föräldrarna i Nynäshamn och fira lite påsk. Ha en härlig långfredag, och Glad Påsk!
 
 

Möte med Miah Persson & konsert i Berwaldhallen

Förra veckan kom operasångerskan och den förre detta operastudio-eleven Miah Persson till Kulturama för att berätta om sig själv och sin karriär. Det var väldigt intressant och vi fick tillfälle att ställa frågor. Hon berättade om hur hon började med opera och sedan vägen till operahögskolan och ut i världen. Hon berättade även lite om hur livet är som kringresande operasångerska när man samtidigt är gift och har familj. Jag tycker att hon var väldigt jordnära och en trevlig person. Dagen efter fick vi chansen att se henne sjunga i Berwaldhallen med Sveriges radios symfoniorkester. Väldigt kul! 
 
Det är lärorikt och intressant när en stor sångerska kommer till sal 411 för att prata med oss. Det ger inspiration och man känner mer pepp inför att öva. Vem vet var man befinner sig om 10 år? Ingen. Men just nu vet jag att det finns ett gäng övningsrum på Kulturama och just nu kan jag utnyttja dem och bli bättre!
 
Men innan jag gör det ska jag ta en 12 km runda i löpspåret. Vädret är på topp idag efter några dagar med regn och då får jag spring i benen! Ha en det fint. 
 
Miah Persson

Masterclass i Tumba Bruks musiksalonger

Nu tar vi detta från början. Idag tänkte jag berätta om denna masterclass jag var med på för några veckor sedan. Det var min sångpedagog Birgitta Larsson och pianisten David Wärn som höll i den. Det var hur trevligt och roligt som helst! Det var skönt att få sjunga i en sådan vacker och välkomnande miljö. Jag älskar sådana gamla, fina hus.
 
Det var en heldag från kl 10-18 och man fick sjunga 20 min * 2. En gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Jag sjöng Adinas aria "Prendi, per me sei libero" , Ännchens aria "Komm't ein schlanker" och Morganas "Tornami a vagheggiar". Återkommande repertoar för mig med andra ord. Eftersom jag jobbar med Birgitta privat varje vecka så har vi ju redan tittat på dessa arior tillsammans, men det blir ju en annan situation när man sjunger inför fler människor, så det gav mig ändå en hel del tycker jag. 
 
Det blev mycket tekniskt arbete, och en del interpretatoriskt. Jag jobbade med luftflöde och fokus och att våga släppa ut hela min röst. Det var minst lika lärorikt att titta på alla andra som att sjunga själv. Vissa hade jag aldrig hört förut och andra som jag hört sjunga tidigare, men inte på ett tag, var kul att höra igen. Så roligt att se hur folk omkring mig utvecklas! Vi som var på masterclassen sjunger alla klassiskt men på olika nivåer, vilket jag tycker var jättespännande! Det blir på så sätt mer variation och man får repitition på vissa saker samtidigt som man lär sig mycket nytt. Genom att se när andra sjunger brukar jag få extra pepp och bli ännu mer sugen på att sjunga och utvecklas.
 
Under dagen fick vi lunch och hembakat fika. Hur mysigt som helst. Detta tycker jag borde göras om fler gånger! 
 
Tumba Bruks musiksalonger
 

Tillbaka i bloggosfären

Nu är jag tillbaka i bloggosfären efter drygt en månads uppehåll. Detta på grund av personliga anledningar vilket har bidragit till ett bristnande inspiration att skriva. Det har varit mycket nu både privat och i skolan. Jag går ju sista året på operastudion och funderar väldigt mycket över vad jag vill göra härnäst. Operahögskola eller musikhögskola har under de senaste två åren känts som självklara val, men jag vet inte längre. Jag älskar att sjunga klassiskt, men jag saknar verkligen att dansa och att sjunga mer moderna saker, dvs, musikal, och mitt intresse för träning ökar hela tiden. Jag vet inte riktigt vad som känns mest rätt just nu! Jag tänkte söka Birkagårdens folkhögskola iallafall, till deras klassiska musiklinje. Om jag inte kommer in där blir det nog att jag sätter ihop min egen utbildning. Att jag jobbar med min sångpedagog, bra pianister, tar danskurser på kvällarna och kanske läser italienska. Samtidigt som jag har något jobb som kan betala för allt. Haha, ja, det är en tuff branch!
 
Som sagt så vet jag inte riktigt än vad jag vill i framtiden. Jag tänkte att jag ska försöka hitta min egen gyllene medelväg och köra lite musikal vid sidan av operan. Många säger att man måste välja, mycket på grund av de olika sångteknikerna i musikal vs opera, men jag tänker mig ju då att jag skulle sjunga musikal som är mer klassiskt riktad. Kanske att man måste välja och nischa sig totalt om man vill bli världsbäst på EN sak, men jag har så många intressen och har svårt att välja. Jag är hellre lite bra på mycket än jättenbra på lite!  
 
Det har under den senaste månaden hänt en hel del grejor som jag gärna vill skriva om nu, men jag tänkte dela upp det på några fler inlägg. Jag har b.la deltagit i en masterclass i Tumba Bruks salonger, träffat operasångerskan Miah Persson samt lyssnat på henne i Berwaldhallen, haft kollationering för Kärleksdrycken och lite annat smått och gott.
 
På återseende! 
 
Jag som pixien Mabina, Emma Björkegren som Vinterkejsarinnan och Jonathan älskade Böiers som Prinsen
i barnföreställningen "I Vinterkejsarinnans klor".
 
 
 
 
 
 
 

Life is my playground!

Sökningstider. Ja, det är det för många nu. Man reser runt och gör auditions, väntar på svar om man gått vidare eller ej. Vissa jublar av glädje medan andra går hem och gråter. Jag har ju bestämt mig för att inte söka några opera-eller musikhögskolor i år på grund av anledningen att jag är i en utvecklingsfas med min röst. Vilket faktiskt känns otroligt skönt. Att för en gångs skull inte känna den där stora pressen som man gör varje år när det är dags för nya provsjungningar. Just nu är det rätt val för mig.
 
Jag har länge haft mycket prestationsångest och känt stress inför framtiden. Jag har funderat över operahögskolor och tyckt att jag "är ju inte alls lika bra som många andra som söker, vad har jag för chans att ens gå vidare när folk som är bättre än mig inte gör det?" Ja, den frågan kan det finnas tusen och åter tusen svar på och jag har ältat dem alla. Fram tills nu. Man kan omöjligt tillfredsställa alla. En jury består av en liten grupp människor som har ett ideal för hur man ska låta, se ut och uppföra sig och hur gammal man ska vara. Denna jury bestittter en nästintill gudomlig makt kan man tycka, då det är de som bestämmer vilka sex personer som kommer in på skolan av 300 sökande. Så ja, det är extremt svårt att slå i operabranchen. Det är svårt redan INNAN men gett sig ut i den. Vi konkurrerar lika mycket om platserna på de tre närmast liggande operahögskolorna som om de få jobb som finns på marknaden. Hur duktig man än är som sångare och skådespelare och hur underbar man framställer sig som person i audition så handlar det även om dagsformen. Man har EN chans på sig. Ca 5 min att visa vad  man går för. Sen får man vänta ett helt år innan nästa försök. Tänk om man blir förkyld då och inte kan sjunga? Sucks for you.
 
Därför har jag kommit till insikt i att det inte är värt att ställa hela sitt liv på ända bara för några provsjungningars skull. SJÄVKLART vill jag komma in på operahögskolan och ha en karriär inom opera, men jag är även en plan B och C. Jag brukar säga att jag ger det tills jag fyller 25 att försöka komma in, sedan övergår jag till plan B. Detta ser jag då inte som ett misslyckande, utan som att jag har försökt men väljer att inte fortsätta då jag personligen inte tycker att det är värt halva mitt liv att bara försöka tillfredställa andra människor som inte tycker att jag lever upp till deras ideal. Det kan förstås kännas lite sorgligt, men ideal förändras. Det är inte samma sak att söka operahögskolan idag som för 50 år sedan. Konkurransen är större och kraven på sångare är extremt höga. Nästan övermänskliga ibland. Vi kan inte vara mer än människor och hur mycket vi än kämpar, hur mycket pengar, tid, arbete och passion vi lägger i det vi gör kommer det alltid finnas någon som har lite mer talang eller lite mer tur just då. Eller så är jag den personen. Det vet jag inte. Men jag vet att jag ger mig själv tiden nu att utvecklas och jobba hårt på den talang jag har samtidigt som jag hoppas på lite tur och flyt. Har jag inte kommit in på en operahögskolan innan jag fyllt 25 så väljer jag nog en annan bana, och då kan jag stolt säga att jag ändå har försökt och satsat. Man ska aldrig ge upp innan man har gett det ett försök! Men allt är inte svart eller vitt, det finns mycket som intresserar mig förutom sång. Jag kan tänka mig att utbilda mig till något annat och ändå fortsätta med operan på fritiden. Man behöver inte skaffa det tråkigaste arbetet bara för att plan A inte fungerade som man ville.
 
Det jag vill ha sagt är nog att man inte ska stressa. Vi har bara ett liv och vi ska göra det vi tycker är roligt och som vi blir lyckliga av. Sålänge sången känns kul och sålänge det känns värt att göra auditions och kämpa som en tok så gör jag det. Men om jag en dag vaknar och tycker att det negativa har tagit överhanden kommer jag göra ett aktivt val och sadla om. Inte för att jag är misslyckad, utan för att jag vill rädda min passion från att bli för mycket vardag. Och en annan viktig sak som jag tror många glömmer; Det är VEM man är som räknas och inte VAD man jobbar med. 
 
Så, jobba hårt, följ era drömmar, sätt era mål. Men kom ihåg att leva, att känna er fria och inte låta andra förstöra er dröm. Life is my playground. 
 
 

Interpretation & kostymprov på operan

Jag började dagen med interpretation. Jag sjöng två olika arior som båda egentligen fortfarande är i instuderingsstadiet. Det gick bra efter de förutsättningar jag hade idag men jag föredrar ju såklart att kunna allting bra när man har lektion, det får man ut mest av. Efter detta hade vi scenspråk, men jag sjöng inte idag och gick därifrån tidigare för jag skulle på kostymprovning till "Elektra" på Kungliga operan på eftermiddagen. En liiiiiten ledtråd ni kan få är att jag provade en våtdräkt. Ja, mer än så säger jag inte än. Att kostymprovningen var i Stockholm tror jag har att göra med att vissa statister inte kunde ta sig till Umeå, och för att kostymerna som beställts långaväga inte hade kommit än när jag var där. Hursomhelst, det kommer bli en galen uppsättning. Roligt, fysiskt krävande och lite läskigt!
 
 
 

Sång och träning

Jag älskar att sjunga, och jag älskar att träna. Det är ju en väldans tur därför att man behöver vara stark och uthållig för att kunna sjunga bra! En del som sjunger opera säger att det inte är så bra att gymma för att man får för stora muskler och blir stel. Men det är helt fel. För att få FÖR stora muskler måste man i princip bo på gymmet dygnet runt och inte ha något liv. Dessutom är jag tjej och för oss tjejer krävs det EXTREMT mycket engagemang för att bli för stor och stel. Träningsvärk då? Ja, det får man ju när man tränar, och det kanske inte känns så skönt när man sjunger, MEN ju mer man tränar desto mindre träningsvärk får man. Jag tycker att det är superskönt att träna ordentligt innan jag ska sjunga. Svettas ordentligt, bli varm i kroppen och få upp pulsen. Då tar det bara hälften så lång tid att värma upp rösten sen och det låter mycket bättre. Nervositet minskar också efter man har tränat. Om man är nervös inför t.ex en audition får man massor med adrenalin som kan göra att kroppen blir stressad och man spänner sig på onödiga ställen, andas fel etc. Men är man trött i kroppen efter ett gympass så orkar kroppen inte vara stressad, plus att hjärnan får en endorfinkick som är lika med att man blir glad och känner sig nöjd. Perfekt om man ska göra audition. Detta är något som jag har kommit fram till under några veckors funderande, och jag kommer köra ett träningspass innan mina auditions i framtiden!
 
Jag tycker att det är väldigt viktigt att hålla sig i from. Inte bara för sångens skull utan för att hålla sig fri från sjukdomar. Att äta bra är också jätteviktigt och jag äter inget socker och mycket protein och bra fetter. Ibland kan jag lyxa till det och baka någonting socker-och mjölfritt. Då brukar jag använda mandelmjöl och sötningsmedlet Stevia, eller lite frukt, som innehåller naturligt socker ( det är iofs lika dåligt som raffinerat socker ur kolhydratsynpunkt, men frukt är ju inte bara tomma kalorier utan innehåller även vitaminer och fibrer.) Jag har ätit superbra ( först LCHF, nu lågkolhydratskost/GI) i ungefär ett år och har heller inte varit det minsta förkyld sedan hösten 2012! Så, se till att träna, äta bra och sova lagom så håller man sig frisk ( och snygg.)
 
Imorse körde jag ett benpass på gymmet och nu ikväll blir det bröst och armar. Jag blev väldigt peppad av att se Denna  dokumentär om träning och myter och av mina nya snabba träningsbrallor förstås! Dem är från Better Bodies och sitter hur bra som helst och är jättesköna att träna i!
 
Här spänner jag mig så jag nästan skiter på mig. Försökte få till en hyfsat snygg bild och är ganska slut i armen 
på denna bild för att jag spänt den så många gånger innan jag lyckades ta den här bilden. Och ja, den blev den bästa.
 
Gillar mina nya brallor. Jag blir såå mycket starkare i dem, sådetså.
 
 
 
 
 

Sånglektion & ett kärt återseende

Igår hade jag sånglektion på förmiddagen. Det kändes bra. Jag gick igenom första sidan av Adinas aria, fras för fras, väldigt petnoga, precis så som jag vill ha det! Denna gång ska det bli perfekt har jag bestämt. Känner mig pepp inför produktionen och ser fram emot hela repperioden.
 
Senare på kvällen träffade jag en god vän, Hanna, i Nynäshamn som jag inte umgåtts med på väldigt länge. Vi gick ut och åt middag och tog ett glas rött. Hur mysigt som helst! Jag sov över hemma hos mina föräldrar och imorse fick jag ett abrupt uppvaknande av pappa som satte på "God save the Queen" på högsta volym kl 9.00. Blev skiträdd..! Haha. Men jag är van, så var mina sommarlov när jag bodde hemma. Han kom in tidigt på morgonen (när man var typ 15 år gammal och gärna sov läääänge) och tände lampan, satte på musik och någon gång tejpade han fast ett papper i en såndär rumsfläkt och satte på den så att pappret fladdrade och prasslade och irriterade mig något fruktansvärt! Grrr...Han tyckte helt enkelt att jag inte skulle sova halva dagen. Well, jag tycker om honom ändå. :)
 
Nu ska jag och älskade J äta sockerfria kokosbollar som jag har bakat och se någon bra serie. Imorgon åker han till Göteborg och jag ska plugga. Tjo!
 
Jag och Hanna på Peace and Love- 2012
 
 
 

Dyker ned i ett hav av nötter

Lov är för latmaskar! Haha, eller ja. Jag vaknade 13.22 idag för att vara exakt. Jag var så trött efter gårdagens äventyr i Umeå och efter att ha flugit fram och tillbaka över halva sverige att jag verkligen behövde sova ut idag. Med råge. Resten av dagen, det som var kvar av den, har jag ägnat till att sätta in mina Kärleksdrycken-noter i en ny fin pärm och översatt en del text. Jag ska spela Adina i Operastudions uppsättning av denna opera i maj/juni. Det ska bli jätteroligt! Dock är det väldigt mycket musik att hugga in på så det är bara att börja. Ju förr desto bättre! 
 
Nu är det dock dags att städa och laga mat. Jag och J ska ha lite myskväll ikväll och dricka lite kärleksdryck (rödvin). Han har själv varit i skolan och övat nu på lovet. Det är inte bara jag som har mycket att göra! J ska söka Artisten i Göteborg om några dagar. Så här är det när man vill hålla på med opera och musikal. Jag drar till Umeå en dag, en vecka senare drar J till Göteborg osv. Därför behöver man dessa myskvällar tillsammans med lite vin och tänta ljus då och då extra mycket!
 
Haha, ser nu att det är några fel i översättningen. Well, fixar senare.
 
 

Påväg till Umeå

Idag ska jag på ett möte på Norrlandsoperan. Jag har nämligen fått ett statistjobb i deras uppsättning av operan "Elektra" i sommar. Idag ska jag alltså på möte och prova kostymer och få mer info.

I skrivandets stund sitter jag på flygbussen mot Arlanda och pimplar kaffe. Det blev till att gå upp tidigt idag. Jag tycker att det är skönt att slippa stressa när man ska någonstans. Jag flyger hem igen ikväll, så det blir lite hattande fram och tillbaka men det får det vara värt! Jag ser till att utnyttja restiden med att översätta min musik från "Kärleksdrycken" till svenska och kolla igenom noterna.

Ha en bra dag!

Du går från klarhet till klarhet

...var en komplimang jag fick av en av mina lärare efter soppoperan vi hade i torsdags. Den komplimangen har jag burit med mig sen dess och det gav mig en extra kick självförtroende! Jag sjöng "Tornami a vagheggiar" och vi gjorde hela soppoperan på ett mer konsertalt sätt än vi gjort förut, bara med fina övergångar mellan ariorna. Det blev jättebra tycker jag! Bilder kommer i sinom tid...
 
Igår hade vi också vårt monologuppspel, som avslutning på skådespelarkursen kan man säga. Det gick lika fint det med och det blev ungefär samma grej som i soppoperan. Alla gjorde sin monolog och det var fina övergångar mellan varje. Väldigt mycket sorgliga, aggresiva och deperimerande monologer måste jag säga. Men vackert på sitt sätt! Operastudion är väldigt mycket hjärta och smärta. Fast mest hjärta. Efteråt gick vi och tog en fika hela klassen. Jag är väldigt nöjd med veckan och nu är det sportlov! Välbehövligt verkligen. Jag och J börjar denna lovvecka med att gå på konsert ikväll, Dream Theater på Annexet. Lovely! 
 
Jag önskar alla en trevlig helg!
 
 
 

Viktig fråga om klassisk musik

Det diskuteras ständigt i "mina kretsar" vad man ska göra för att förnya och förmedla operakonsten. Jag har själv funderat mycket på detta och har tidigare skrivit ett inlägg som rör ämnet. Här kan ni läsa det. I det inlägget tar jag upp många olika punkter på hur man kan förnya, förbättra och sprida operakonsten, men ur mitt eget och ur andra operasångares perspektiv.
 
Men jag tänkte ändå att jag skulle slänga ut frågan på Facebook för att få svart på vitt varför många INTE gillar/lyssnar på opera och/eller annan klassisk musik och få konkreta och ärliga svar och inte bara försöka gissa mig till varför folk generellt föredrar s.k populärmusik. Detta är vad jag fick veta:
 
 
 
Generellt känns det som att den stösta anledningen att man inte lyssnar på opera/annat klassiskt är för att man inte kommer i kontakt med den typen av musik i sin vardag och att man inte vet vad man ska leta efter/lyssna på. Sedan är språket ett problem. Vi som håller på med opera föredrar att sjunga på orginalspråket, och särskilt italienska som är ett så vackert språk med mjuka vokaler, men publiken förstår inte! Enligt många är det viktigt att förstå innebörden av texten och det är en anledning till att fler hellre väljer att lyssna och titta på musikaler och inte opera. Musikaler är oftast på engelska. Att media (radio, tv) mest spelar och visar populärmusik har ett finger med i spelet då det är det man utsätts för i sin vardag. Ganska ofta hör man Rihannas "Diamonds in the sky" när man knäpper på radion, men sällan opera, om man inte vet vilken radiokanal man ska söka efter. Andra tycker helt enkelt att musiken är tråkig och långsam och man dras till helt andra musikgenrer och vissa anser att klassisk musik är som vin, inte särskilt gott i början, men ju mer man dricker av det, desto godare tycker man att det är och tillslut kan man sitta och provsmaka vilket rödvin som passar bäst till köttet.
 
Alltså, som vi operamännsiskor redan har kommit fram till så behöver vi sprida operakonsten och den klassiska musiken. Kanske på sådana sätt som jag beskriver i det tidigare inlägget. Att sprida kunskapen om kulturen och att sprida musiken, att få folk att börja tycka om det i tidig ålder. Att få folk att uppskatta mer komplicerade musikarter och se skönheten i en belcanto aria och inte bara digga till en Rihanna-låt baserad på tre ackord. Om inte de yngre generationerna visar något intresse för klassisk musik kommer begreppet så småningom suddas ut. Operakonsten kommer falla i glömska. I en orkester är det så många klossar som ska passa. Det är ett mästerverk, ett konstverk, att få någonting att låta så fantastisk. Att så många människor kan samarbeta och tillsammans skapa det vi kallar musik. 
 
(Missförstå mig inte. Jag har ingenting emot andra musikgenrer. Jag älskar själv t.ex hårdrock och tung metal, men att man inte ska vara för inrutad och våga ge sig hän den klassiska musiken också!)
 
Så, musiker-och icke-musikvänner, feel free to comment! Jag vill ha allas åsiker, för alla är lika viktiga och det är bara bra att starta lite debatt kring detta ämne. Hur ska vi göra för att sprida den klassiska musiken? 
 
 
 
 
Follow on Bloglovin

RSS 2.0